
Jag klarar inte av människor som bara sitter på röven och väntar på att livet ska börja eller att andra ska göra allt åt dom. De sover fram till fyra på dagarna, ligger och kollar film tills på kvällen och enda gången de reser sig är när de ska skita. Sen är de uppe på natten och bara ligger i sin säng och glor. Sen samma sak dagarna efter. Jag får fullständig PANIK av sånt. Jag har haft förhållanden när det varit så, man vill bara skrika och skaka om personen och bara ”för helvete du slösar bort ditt liv!!” Det är så mycket lathet hos folk så det är inte klokt. Och så blir de trötta av att inte göra något och orkar ännu mindre. Gå upp vid 10, ut och gå så du får lite luft i dig, ät en bra frukost (inte rester från igår) nej en macka, oboy, juice, flingor osv, sånt som faktiskt klassas för frukost.
Träffa folk, var social. Sitt inte och göm dig under ditt täcke, din säng och du kommer ruttna bort tillsammans. Ät middag när man ska, inte klockan 12 på natten. Ät klockan fem, ut och rör på dig! Spring en runda, gör situps där hemma, kom på vad du vill jobba med och sök jobb, skola eller vadsomhelst. Sätt dig framför tvn eller en film vid nio-tio och somna i bra tid. Det är inte svårare än så om man vill ha ett bra liv som rullar på, och kunna gå och lägga sig på kvällen med ett leende på läpparna och tänka ”idag var jag bra”.
Vad som gjorde att jag fick ett litet ryck pga detta nu var för ett mejö jag fick av en tjej som bor med sin kille, han sa upp sig för jobbet var ”tråkigt för honom” och nu i tre månader så har han legat i sin säng och sketit i allt. Denna Johanna som skrev mejlet igår till mig hon går i skolan och sen jobbar efter skolan, och måste sköta hela hemmet för hennes kille alltid är för trött och inte pallas. Fy för vilka jävla latmaskar det finns alltså! Johanna, om din kille inte ändrar sig så lämna honom. Man kan inte sluta ett jobb för att det är tråkigt och sen ligga hemma och vänta. Vänta på vad? Att det ska knacka på dörren en dag och det är en gubbe som står där och säger ”hejsan min vän, ditt liv börjar nu och du ska få ett drömjobb”? Nej verkligen inte, MAN SKA KÄMPA. Jag vet själv hur det är att tjata lungorna ur sig och så får man bara suckningar eller arga svar tillbaka. Från en pojkvän. Då känner man sig som en mamma. Jag har kanske ingen rätt att säga åt dig att lämna honom men du bad om min åsikt och nu har du fått den. Klart din kille inte mår bra, men han har själv satt sig i det. Det är svårt att få jobb och då får man ta det man får. Du skrev även att han inte längre orkar följa med hem till dina föräldrar, eller vill gå på bio, allt han vill är att ligga hemma eller spela LOL, att han lägger sina pengar på spel och inte på det ni behöver i hemmet, och du skrev att hans bil betyder mer än att ni två ska kunna hitta på saker tillsammans. Det ska inte vara ditt ansvar att få ur honom ur detta, ha får bättra sig eller får du sticka. Det är en sak att han slösar bort sitt liv men han ska inte få slösa bort ditt. Tänk vad kul du kan ha. Ut och res, så kan han ligga och ruttna i sin säng eller sitta ute med sin bil medans du faktiskt gör det enda rätta: lever ditt liv.
Lathet är en ond cirkel. Ligga hemma-äta dålig mat på fel tider-man blir trött-sover på dagarna-orkar inte gå upp och röra sig-fortsätter ligga i sängen-blir ännu tröttare-går upp i vikt-orkar ännu mindre, osv. Det krävs en jävla kraft för att sen ta sig upp sen. Man går upp i vikt, sover de tider då man ska vara vaken, då är det klart att man mår dåligt inombords också. Nej för fan, säg åt honom att sova som man ska, äta frukost, lunch och middag, RÖRA PÅ SIG, få luft, gör saker tillsammans. Mat, motion och sömn, sen mår man bättre. Rutiner heter detta, och det är det som får oss människor att fungera som vi ska. Försök själva så ska ni få se.
Livet blir vad man gör det till, sitter man bara hemma och glor och tycker allt är allmänt dött och trist, då beror det på att det är man själv som är det.
